Tweetie

Sitter här vid Lindas dator och skriver. Idag har jag jobbat från 16 till 22 ett skönt pass. Hade även en kille med i bilen idag som jag gick introduktion med mig. Det gick bra fast jag hade massa nya kunder att åka till. Skönt nog var alla trevliga.

Ikväll känns det som om mitt huvud är tomt. Som att dra ur ploppen ur ett badkar och se vattnet försvinna ner i avloppet så känns mitt huvud just nu. Är lite smått förvånad att förmågan att kuna trycka ner dessa tangenter fortfarande fungerar. Tankarna slår knut på varandra och John Blund kommer just nu krypandes över tröskeln på väg in i rummet. Jag vet att jag borde sova eftersom att jobbet lurar runt hörnet bortom John Blund. Men jag vill inte kan inte. Idag är en sådan dag då jag tänker tillbaka för mycket. Känns som om alla vaknar upp ur sitt förflutna och går vidare med stormsteg. Medans jag står kvar och trampar på samma ställe som för 3 månader sen. Jag vill att du ska finnas där och fånga mig när jag ramlar. För jag gör det ganska ofta. Vi kom tillsammans men du lämnade allt ensam. Jag längtar till den dagen du kan se mig i ögonen och kalla mig din vän. Och behandla mig som en vän ska bli behandlad.  Jag är blind och alltför godtrogen. Jag ser inte när folk inte förtjänar min vänskap för jag tänker att det blir bättre. Jag tror för gott om människor. Fast jag vet att vi är den egoistiskaste varelsen på denna jord. Men nu ska du veta att jag ger upp hoppet. Du är inte värd den smärtan jag får ta emot. Så this is it!





Ytterst bra sovmusik!
/aw