Rent svart hat




Jag börjar
bli väldigt bra på att ljuga, inget jag är särskilt stolt över. Jag vet inte vad som händer med mig. Jag har tappat all ork som jag någonsin haft. Jag orkar inte prata med folk, jag orkar inte höra av mig, jag orkar inte städa, jag orkar inte bry mig, jag orkar inte låtsas vara glad längre, jag orkar inte tänka på andra, jag orkar inte tänka på mig själv, jag orkar inte ens packa min väska inför morgondagen.

Försöker varje dag att tänka på annat, försöker att v a r a glad inte bara se glad ut. Allt som hände i sommras kommer sakta, sakta krypandes och äter upp mig innifrån och ut. Det är ingen ide att ni försöker komma på vad det är för ni har ändå glömt bort det, det gör mest ont utav allt. Till och med min mamma har förträngt det. Det gör ont.

Den ända verkliga känslan som jag känner, är rent svart hat. Inte riktat mot någon person bara allmänt hat. Vill inte känna så mer orkar inte det. Orkar inte längre bli besviken och bortglömd. jag har fått nog!

Jag vill bara hitta hem



aw

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0